Margretelunds reningsverk

Finns det risk för sprickbildning i grunder och väggar i närliggande bostäder?
Roslagsvatten följer de säkerhetsföreskrifter som gäller. Närliggande hus kommer att besiktigas före och efter genomförda sprängningsarbeten. Vibrationsmätare monteras då på hus som ligger i närheten av arbetet som ska genomföras.

Finns det en detaljerad logistikplan inför byggfasen?
Idag finns det ingen specifik logistikplan för det nya verket. Roslagsvatten bedömer att trafiken troligen inte kommer att öka så mycket när verket är klart eftersom flera andra verksamheter inom Roslagsvattens regi som finns vid verket idag, kommer att avslutas. Därmed reduceras dagens trafik. Idag finns där bl.a. rörlager mm. som dagligen ger upphov till transporter.  Under själva byggnadsfasen blir det en högre belastning på trafiken. En utredning i hur vi stör så lite som möjligt samt skonar vägarna tas fram i nästa skede innan det blir byggstart. 

Kommer den sekvensiella utbyggnaden ske med modern teknik?
Ja, vi kommer att använda oss av modern teknik.

Kommer det bli stor påverkan på omgivningen?
Det är svårt att inte påverka omgivningen under ett så här stort byggprojekt. Vi kommer att ta fram åtgärder som är rimliga inför byggstart som stäms av med Miljö- och hälsoskyddsenheten i Österåkers kommun. 

Har Roslagsvatten utrett vilka ljudnivåer/bullernivåer som kommer att finnas under byggtiden, respektive under drift? Kan ni garantera att de ligger inom gränsvärden?
Roslagsvatten kommer att följa arbetsmiljöverkets föreskrifter gällande byggarbete och störande buller samt ha en ständig uppföljning med Miljö- och hälsoskyddsenheten.  

Vilka säkerhetsrisker kommer att finnas under byggtiden samt under drift?
En arbetsmiljöplan kommer att upprättas inför arbetets start. 

Finns det risk för olyckstillbud? Vilka typer av olyckor?
Det finns en risk både i ordinarie drift som vid byggen. Riskanalys kommer att genomföras, skyddsåtgärder att vidtas och arbetsmiljöplan att upprättas. 

Vilka trafiksäkerhetsrisker kommer att finnas under byggtiden samt under drift?
Inga utöver vanliga risker med trafik. Kemikalier kommer att transporteras men detta är också styrt via lagstiftning. 

Hur kommer ni att förstärka vägsystemet och öka trafiksäkerhet för gående och cyklister? (Dels Trälhavsvägen, dels längs hela Söralidsvägen och genom centrum?
En plan gällande säkerhet och transporter kommer att tas fram inför byggstart. Här kommer Österåkers kommun och vägföreningar att involveras.

Hur mycket vägtransporter går det idag – tunga fordon respektive vanliga bilar?
En trafikutredning genomfördes 2010 och presenterades i tillståndsansökan.  När den utbyggda delen är i full drift kommer antalet transporter av slam/kemikalier och rens att öka med i genomsnitt en till två i veckan.

Hur mycket transporter blir det under byggtiden av den första etappen?
Vi har inte svar på denna fråga idag, utan ber att få återkomma. 

Hur mycket transporter blir det under normal drift i etapp 1, respektive etapp 2, respektive etapp 3?
Vi har inte svar på denna fråga idag, utan ber att få återkomma.  

Frågor om sjötransporter
Om och på vilket sätt Roslagsvatten ska använda sjötransporter, är ännu inte utrett.

När kommer vägen att åtgärdas - innan utbyggnaden påbörjas?
Det kommer att göras åtgärder både före och efter byggskedet i enlighet med vad som kommer ut av planen/utredningen inför byggandet.  

Kommer ni att bygga en separat cykelbana och utöka trottoaren? Vi kommer att säkerställa att det är säkert under byggskedet. Ansvaret för den framtida lösningen ligger hos kommunen. Här får framtiden transporter vägas in  

Kommer vägar och mark att behöva grävas upp i Margretelundsparken för att ledningsnätet ska förändras eller åtgärdas?
Det kommer inte ske några ledningsarbeten i Margretelundsparken som har med det nya reningsverket att göra. Dock kan det bli åtgärder med förnyelse och förstärkningar som har med ledningarnas ålder och kvalitet att göra samt hur utvecklingen blir i framtidens Åkersberga.  

Under snörika vintrar har det tidvis varit svårt för bilar att mötas eller för gående att använda trottoaren på grund av väghållarens insatser och prioritering. Hur säkerställer vi trafiksäkerheten med fler fordon på vägen?
I dagsläget bedömer vi inte att det blir flera bilar på vägarna som beror på reningsverket då mycket av dagens övriga verksamheter vid verket kommer att avvecklas.  

Trälhavsvägen översvämmas med jämna mellanrum i höjd med Slottskanalen, vilket minskar framkomligheten rejält. Hur säkerställer vi trafiksäkerheten med fler transporter på vägen?
Se ovan.  

Dagens reningsverk ligger i riskzonen för översvämningar på grund av klimatförändringar – anser Roslagsvatten att detta är en långsiktigt hållbar lösning?
Ja, eftersom reningsverk kommer att byggas med bassänger som tål vattentryck utifrån och därför inte är känsliga för översvämning.  

Hur mycket buller, damm och vibrationer kommer det att bli?
Det kan vi inte svara på i dagsläget.

Vilka tillstånd är det ni ska söka inledningsvis?
Bygglov för den nya anläggningen. 

När tror ni att bygget kommer igång?
Det kan vi inte svara på i dagsläget. 

Hur lång tid kommer bygget av första etappen att pågå? Under vilka år?
Den aktiva byggtiden är uppskattad till cirka två år. Men det är flera parametrar som ska räknas in ett så stort projekt, till exempel handläggningen av ett bygglov, upphandlingar av entreprenörer med mera. Vi kan i dagsläget därför inte svara på exakt när arbetet påbörjas. Nästa fas är att projektera arbetet och påbörja upphandlingar.

Hur länge kommer pålningsarbeten att pågå och vid vilken tid på året?
Det kan vi inte svara på i dagsläget. 

Finns risk för driftstörningar av befintlig anläggning? Luktstörningar när rör ska kopplas om med mera? Ni kommer ju att bygga många byggnader väldigt tätt på en trång tomt.
Vi kommer att genomföra en riskbedömning innan vi påbörjar byggprojektet.

Hur kommer reningskvalitet samt risk för lukt, utsläpp och bräddningar att påverkas under byggtiden?
Bygget ska inte påverka nuvarande verk samt ledningar eftersom ett helt nytt verk ska byggas bredvid det befintliga. 

När byggs andra etappen respektive tredje etappen?
Det kan vi inte svara på idag, detta beror på befolkningsutvecklingen av kommunen. 

Vilka kemikalier används i MBR?
Det som tillkommer för MBR utöver fällningskemikalier, kolkälla, skumdämpare och polymer är rengöringskemikalier för membranen. Natriumhypoklorit skulle sannolikt användas i kombination med citronsyra eller oxalsyra.

Blir det en utomhusanläggning eller blir den inbyggd?
Verket kommer att vara inbyggd. 

Vad gäller reningsgraden av aktiverat slam jämfört med MBR, som tumregel förväntas MBR ha högre reningsgrad. Är det något som kommer behövas för att uppfylla reningskrav?
I princip kan man uppnå samma goda resultat oavsett teknik, beroende på slutpoleringssteget.

Ledningsnät

Hur ska ledningsnätet säkras för inträngande dagvatten?
Problemet med inläckage av dagvatten in i spillvattensystemet är ett generellt problem i hela VA-Sverige. Vi arbetar ständigt med att förnya vårt ledningsnät och med lokalisering av områden med mycket inläckage. Del av inläckageproblemen ligger inom privat fastighetsmark där äldre hus har läckande ledningar. Gällande våra större pumpstationer kring Sätterfjärden så kommer reservkraft att installeras. Strömavbrott är en av anledningarna till bräddning.          

Hur mycket skulle avlastningen bli på ledningsnätet i Margretelund om man vänder flödet från centrala Åkersberga mot Svinninge i ett nytt ledningsnät?
Flödet är planerat att vändas. Anledning är att avlasta befintligt ledningsnät och öppna upp för förtätning och exploateringar.

Vad händer med pumpstationer och ledningsnät om havsnivån höjs?
Vattennivån kan eventuellt påverka lågt liggande ledningar och pumpstationer och drabba dessa med ökat inläckage. Roslagsvatten jobbar kontinuerligt med att minska detta tillskottsvatten, renovera eller byta ut gamla ledningar där vatten kan läcka in och täta brunnar för att det inte ska påverka. Vid projektering av nya ledningar och pumpstationer följs Svenskt Vattens nya rekommendationer som tar hänsyn till klimat- och översvämningsfaktorer på grund av ökad nederbörd och höjda havsvattennivåer.

Hur ser Roslagsvatten på lukten från dagens reningsverk och hur den sprids i området?
Vindriktning och hastighet mäts av SMHI vid Bromma flygplats och på Husarö. Förhärskande vindriktning är syd till västliga vindar. Vindrosen som beställts från SMHI visar på frekvens och styrka för de olika vindriktningarna, alla vindriktningar förekommer och sjöbrisen pågår delar av året och dygnet. Reningsverket kommer att utformas så att lukt inte ska påverka omgivningen oavsett vindriktning. Eventuellt kan det även behövas en skorsten för att sprida och ventilationsluften men detta behöver utredas mera.

Hur ska ni hantera lukten?
Lukt är en väldigt viktig fråga för oss just med anledning av närheten till bostäder. Vid dagens anläggning har åtgärder vidtagits men det är svårt att helt täppa till och innesluta en gammal byggnad med ventilationsöppningar och otäta genomföringar. Slamutlastningen sker också utomhus idag och lastbilarna kör med täckta flak, men de är inte helt täta. Det nya verket kommer att byggas tätt och ventilationen att dimensioneras från början för att skapa rätt förutsättningar för såväl en god arbetsmiljö som boendemiljö.  

Hur mycket luktproblem kommer det att bli efter utbyggnaden?
Mindre än idag och anläggningen kommer att byggas med stort fokus på att minska risken för lukt från anläggningen och transporter till och från anläggningen.

Finns det risk att luktproblemen blir mer omfattande än idag med ett fyra gånger så stort reningsverk?
Eftersom hela anläggningen kommer att byggas om och dimensioneras för att ta hand om vatten och ventilationsluft så bedöms den risken som minimal.

Vilka är de svagaste ”länkarna” i reningsverkanläggningen som kan ge upphov till lukt?

De steg som normalt ger upphov till mest lukt är rens- och slamhanteringen. I dagsläget är slammet inte stabiliserat (inte rötat eller hygieniserat) vilket ger upphov till mer lukt än om slammet är stabiliserat. I framtiden kommer slammet att stabiliseras och hanteras slutet.  

Hur ska Roslagsvatten motverka luktproblem?
Inbyggda anläggningsdelar, innesluten slamhantering, bättre dimensionerad luktrening, ev skorsten, bra underhåll av såväl reningsverket som luktreningsanläggningarna. Anläggningarna behöver skötas enligt rutin för att uppnå stabil drift och bra effekt.  

Finns det risk för extra mycket luktproblem under byggtiden?
Under byggtiden kommer det nuvarande verket att fortsätta i princip som nu varför ökad lukt inte torde förekomma. Dock ökar belastningen hela tiden och anläggningen närmar sig kapacitetstaket, vilket påverkar uppehållstider som skulle kunna medföra ökad lukt. 

Är lukten farlig för hälsan på något sätt begränsar möjligheter att var ute?
Lukten i sig är inte farlig. Dock är svavelväte är giftigt gas men luktar i väldigt låga halter och blir inte skadlig förrän i högra doser. Halter i skadliga nivåer bedövar luktsinnet. 

Finns det hälsorisker förenat med ett nytt reningsverk?

Utdrag från MKB 9.2.6 Aerosoler och skydd mot smittspridning

Avloppsvatten i orenad form innehåller mycket höga antal av mikroorganismer såsom bakterier, virus, svampar och protozoer. Avloppsvattnet kan även innehålla olika typer av maskägg. Endast en liten del av de bakterier som förekommer är sjukdomsframkallande.

Moderna och väl fungerande avloppsreningsverk med utbildad personal minimerar risken för att smittspridning ska ske. Hantering av avloppsvatten och avloppsslam i avloppsreningsverk sker ofta med en aerosolskapande teknik. Exempel på detta är luftning av avloppsvatten i bassänger och spolning med vatten under högt tryck vid rengöring av bassängväggar och tankar mm. Den aerosol som bildas kommer av naturliga skäl att innehålla bakterier och mikroorganismer. Det är främst aerosolbildning från luftningsbassänger som kan ge upphov till smittspridning. Skum på vattenytan innehåller mikroorganismer och bakterier som i öppna bassänger kan svepas med

av vinden till omgivningen. Om aerosolerna inte hindras från att spridas finns risk för att personer som vistas på eller i närheten av avloppsreningsverket kommer att inandas luftburna mikroorganismer.

Med de reningstekniker som i dag används vid Margretelunds avloppsreningsverk, är riskerna mycket små för att aerosoler skall kunna föras ut till omgivande luft.

Den största risken föreligger sannolikt för den personal som arbetar vid verket. Så vitt känt är, har dock inga sjukdomsfall eller hälsoproblem förekommit, som kan härledas till eventuella aerosoler.

Enligt Boverkets Allmänna råd kan risk för smittspridning finnas upp till 200 meter från reningsverket. Detta gäller främst när aerosol som uppstår vid öppna bassänger transporteras bort med vinden. Eftersom samtliga bassänger vid Margretelunds avloppsreningsverk är överbyggda är denna källa till smittspridning i det närmaste obefintlig.

Vilka sjukdomssymptom kan bakterierna ge?
Framför allt mag-tarmsymptom och luftvägssymtom om aerosolerna andas in. Personal rör sig i byggnaderna och intill anläggningen närmare än allmänhet/boende och vi ser inte någon ökad frekvens av sjukdom jämfört med de som är anställda på huvudkontoret på Sågvägen. Vi tar in skolklasser på studiebesök och har inte bedömt att detta skulle utgöra någon risk för sjukdom hos besökarna.

Angående utsläpp av bakterier, kommer ni att löpande mäta och informera oss om bakterienivåer i luft och vatten samt utsläpp vid badplatsen? 
Mätning av bakterieutsläpp till luft görs normalt inte vid reningsverk, antagligen med anledning av att tillståndsgivna myndigheter inte bedömer att det finns ett behov. Det skulle kunna göras som en studie inför en tillståndsprocess.

Vid ordinarie drift mäter Roslagsvatten inte bakteriehalten vid badplatser. Utsläppspunkten ligger 275 meter ut och på ett djup av ca 10 meter, och har därmed inte bedömts påverka badvattenkvaliteten. De kommunala badplatserna kontrolleras under badsäsong av kommunen.

Är bakterierna luftburna (via lukten) eller vattenburna?
Bakterier är vattenburna och som nämnts ovan sprids via aerosoler (små svävande vattendroppar). Bakterier och lukt hänger inte ihop. Det som luktar är oftast olika typer av svavelföreningar varav den vanligaste och mest typiska är svavelväte.

Hur ser ni på att det idag tappas slam på vägen när det transporteras?
Slam ska inte tappas på vägen. Det är en avvikelse som vi behöver få information om så att vi kan återkoppla till entreprenören. Slam ska lastas och täckas så att det inte kan falla ur flaket. Vid dessa tillfällen, ber vi att du kontaktar kundservice när det sker 08- 540 835 00

Blir det en utomhusanläggning eller blir den inbyggd?
Verket kommer att vara inbyggd.  

Kommer inbyggnad att ske redan i första etappen?
Ja, allt är inbyggt redan från början. 

Har ni tagit med alla kostnader för att säkra tomten för havsnivåhöjningarna och översvämningarna?
Ja, det har vi gjort.

Finns det risk för lokala utsläpp av växthusgaser som metan och lustgas från reningsverket, samt koldioxidutsläpp och partikelutsläpp från transporter – hur påverkar de boende i närheten?
Utsläpp av växthusgaser är något som Roslagsvatten tittar på ur ett bredare (globalt) perspektiv.  Vi utreder i dagsläget hur stor påverkan är från reningsverk av växthusgaser och anläggningen kommer att styras i den mån det är möjligt för att minska utsläppen av växthusgaser, som till viss utsträckning bildas vid kvävereningen. Haltpåslaget i omgivningen är inte fastställda.

Kan olje- eller dieselutsläpp från fartyg ske?
Oljeutsläpp och/eller dieselutsläpp ska inte förekomma nu eller senare. Roslagsvatten har inte utrett hur stor del av transporterna som kommer att gå med sjötrafik. Vi ställer krav på våra entreprenörer som behöver ha väl fungerande fartyg, med underhållssystem och systematiskt miljöarbete. Idag finns en viss hamnverksamhet som inte är i Roslagsvattens regi och som Roslagsvatten därmed inte kravställer.

Finns det risk för kemikalieutsläpp eller andra utsläpp?
Kemikalier förvaras enligt gällande lagstiftning, det vill säga invallat och med möjlighet till uppsamling vid eventuella spill.

Vilka åtgärder är planerade för att säkra påverkan på miljön vid 10-års respektive 100-års regn samt de framtida havsnivåhöjningarna? Hur är dessa inkluderade i den ekonomiska kalkylen?

• Tillskottsvattenutredningar på befintligt nät
• Renovering av befintliga ledningar
• Bortkoppling av felkopplat dag- och dräneringsvatten
• Belastningsutredningar på befintliga pumpstationer
• Dimensionering av nytt ledningsnät och pumpstationer enligt uppdaterad standard för nederbörd och lägsta grundläggningsnivå (den nivå över havet som riskerar att påverkas av höjda havsvattennivåer)
• Projektering av nya reningsverket vid Margretelund för att säkerställa att höjda havsvattennivåer inte påverkar reningsresultat eller risk för bräddningar 

Alla punkter utom den sista är sådana uppgifter som Roslagsvatten redan jobbar med och kommer att fortsätta jobba med. Bland annat har en ny avdelning bildats under våren på bolaget som kommer att få ett tydligare ansvar för att analysera flöden och kapacitet på ledningsnätet.  

Vad gäller den sista punkten som handlar om placering och utformning av reningsverket i Margretelund så finns det med i den ekonomiska kalkylen.

Vad är planen för hantering av nödutsläpp på reningsverket? Vilken påverkan kan detta få på den närliggande omgivningen samt recipienten?

För att hantera nödutsläpp/bräddningar så dimensionerar verket enligt branschpraxis. Det innebär till exempel att hela reningsverket ska kunna ta emot dubbla flödet jämfört med det som beräknas komma in i normalt (Qdim). Vidare ska de första stegen i verket klara fyra gånger det normala flödet (4*Qdim). Det bräddade vattnet avleds via utloppstuben på samma avstånd och djup som det renade vattnet.

En bräddning påverkar recipienten genom att det tillfälligt kommer ut mer näringsämnen och bakterier i vattnet. Bräddade mängder näringsämnen ingår i de utsläppskrav som omfattar reningsverket.

Eftersom Trälhavet är en relativt stor recipient så blir påverkan ofta kortvarig. Risken för påverkan på badplatsen vid Trälhavsbadet eller Solbrännan bedöms som liten, eftersom utspädningen är stor. Dock beror det på hur omfattande bräddningen är och hur länge den pågår. 

Reningsverket kommer att byggas med reservkraft för att reningen åtminstone delvis ska fungera även vid strömbortfall.

Hur långt måste säkerhetsavståndet till ett reningsverk vara från närmaste bebyggelse?

I Boverkets allmänna råd ”Bättre plats för arbete” från 1995 finns riktlinjer för skyddsavstånd till olika typer av verksamheter bland annat avloppsreningsverk. De allmänna råden hänvisar till den gamla plan och bygglagen (1987:10) som upphävdes 2010 och Boverket utreder hur dessa allmänna råd ska ersättas. 

Varför följer ni inte Boverkets tidigare rekommendationer?
Detaljplanen möjliggör reningsverk på tomten och frågan har prövats av länsstyrelsen och Mark och miljödomstolen vid tillståndsansökan under prövningen. 

Trots att riktlinjerna är gamla innebär det dock inte att de är felaktiga men modern utformning och teknik påverkar behovet av skyddsavstånd. I de allmänna råden nämns tex att inbyggda reningsverk har mindre klagomål än de som saknar överbyggnad. I Margretelunds fall kommer alla delar av reningsverket att vara inbyggda med väl dimensionerad ventilation och rening av luften. Vidare nämns barkfilter som en möjlig skyddsåtgärd för lukt men nuförtiden är det andra tekniker som används som har en betydligt högre reningsgrad.

Eftersom reningsverket och bostäderna befinner sig så pass nära varandra behöver extra skyddsåtgärder vidtas på anläggningen som annars inte hade behövts. Det innebär en fördyring men med modern teknik, ingen omöjlighet. Det kan jämföras med de riktigt stora reningsverken i Stockholm: Bromma, Henriksdal och Käppala som har få klagomål trots att det vistas många människor nära anläggningarna.

Luktutredning genomfördes innan tillståndsansökan lämnades in. Då redovisades en rad åtgärder som vi delvis genomfört redan nu, till exempel medförde de gamla rötkamrarna och gashanteringen lukt och dessa processdelar är nedstängda sedan ett par år. Det kommer att bli en helt annan sak nu när det görs en stor investering i hela anläggningen och ny luktreduktionsutrustning. Under projekteringsfasen kommer lukt att vara en viktig del av uppdraget.

Skyddsåtgärder behöver vidtas för att minska risken för lukt.

• Anläggningen kommer att vara helt inbyggd, av nya täta byggnader
• Väl planerad ventilation i anläggningen
• Slamutlastningen inbyggd
• Rötgashantering kommer att hanteras slutet, och ventilationen renas
• Bättre tätare containerlösning för borttransport av avvattnat slam
• Ny luktreduktionsutrustning (antagligen ozon och kol), inget biologiskt barkfilter
• Eventuellt behövs skorsten
• Placering på fastigheten, avskärmande byggnader och växtbarriär, prickad mark i detaljplanen (som skydd mot allmänheten) 

Ni har miljötillstånd till att bygga ut till 57 000 pe, men första etappen av tre ska bli 62 000 pe. Kan ni verkligen påbörja bygget?
Vi kommer att utnyttja tillståndet för 57 000 pe. Siffran på 62 000 kommer från förstudiefasen och vi kommer inte kunna ansluta 62000 pe utan ett nytt tillstånd. 

Ni har angett att det är bäst att säkra etapp 2 och 3 innan ni påbörjar etapp 1. Innebär det att ni ska söka miljötillstånd redan nu för 125 000 pe?
Vi kommer att påbörja tillståndsansökan under 2021, men vi kommer inte att kunna vänta på det tillståndet blir klart. 

Behöver ni söka speciellt tillstånd för att ta emot avloppsvatten från Vaxholm?
Nej, det är beskrivet i befintligt tillstånd då ledningar redan idag finns från såväl Vaxholm som Vallentuna. 

Är ni så säkra på att ni kommer att få nya miljötillstånd från Länsstyrelsen gällande kommande etapper? Varför?
Nej helt säkra kan vi inte vara. Men vi bedömer att det är sannolikt med tanke på de skyddsåtgärder och den teknik som finns tillgänglig. Vid prövningar behöver vi lägga stor vikt på att rena vattnet i en så pass stor utsträckning att vi inte äventyrar möjligheten för Trälhavet att uppnå god status. 

Vad menas med att etapp 2 och framåt kräver ändring av detaljplan?
Det kan komma att krävas en ändring av detaljplanen då det eventuellt behövs en tätare utbyggnad än vad planen idag medger. Detta är ännu oklart och vi behöver kunna besvara detta först när projekteringen av verket kommer i gång. 

Vad innebär det att exploateringsgraden i detaljplanen måste höjas?
Att vi behöver använda mer yta för att bygga det nya verket än vad exploateringsgraden i detaljplanen medger. 

Ni säger att det är svårt att öka ytan för exploatering, på grund av slottets marker och strandskydd. Innebär det att ni tänker ta bort strandskyddet?
Vi har inga planer på att ta bort strandskyddet. 

Hur påverkas Margretelunds Villaägarförenings mark av detta?
Ingen påverkas. 

Vad menar ni med att ni behöver utvidga detaljplanen?
Att vi eventuell behöver mer yta som kan exploateras för reningsverk inom detaljplanen. Detta kan leda till att mer yta behövs för hela detaljplanen. Detta är ännu oklart och vi behöver kunna besvara detta först när projekteringen av verket kommer i gång.

Hur är ert engagemang med SVU?
Roslagsvatten är medlemmar i Svenskt Vatten, och har därmed tillgång till SVU:s (Svenskt Vatten utveckling) material och deltar när tillfälle finns.

Har det framkommit några andra platser på förslag för reningsverket än Täljö och nu det beslutade Margretelund?
En lokaliseringsutredning har genomförts och andra platser har bedömts. Dock har inga andra platser än Täljö och Margretelund hittills visat sig bättre.

Vilka har utfört utredningen förutom Roslagsvatten?
Sweco, Ramböll, DHI bland annat. 

Kommer Räddningstjänsten att behöva flytta sin räddningsbåt? Vart?
Det kan vi inte svara på idag. 

Kommer företaget som har sina fartyg på området behöva flytta?
Det kan vi inte svara på idag. 

Finns det risk att anläggningen påverkas vid skyfall? Finns det risk för bräddningar från reningsverket då?
Vi kommer att arbeta vidare med tillskottsvatten och förbättra ledningsnät och anslutningar för att minska påverkan. Nya delar av ledningsnät byggs enligt nya normer med hänsyn tagen till översvämnings- och skyfallsberäkningar, vilket innebär att andelen tillskottvatten kommer att minska i de nylagda delarna.  

Strider Roslagsvattens rekommendation mot den nuvarande VA-planen?

Vi bedömer inte att Roslagsvattens rekommendation strider mot VA-planen. Översiktsplanen är mer tydlig gällande reningsverkslösning medan VA-planen pratar om två spår där anslutning till Käppala är ett och Täljö som utreds parallellt  ett annat.  I utredningen av Täljö har det sedan visat sej att Margretelund är ett bättre alternativ till Käppala än Täljö och alternativet med Margretelund är beslutat. 

I översiktsplanen står det:
Det största reningsverket, Margretelunds reningsverk, är idag nästan fullbelastat. Ny reningsverkslösning eller om- och tillbyggnad av befintligt verk krävs för att klara nya reningskrav och tillkommande bebyggelse. Utredningar pågår om hur framtida behov ska lösas. En lösning som utreds är möjligheten att göra om verket till en pumpstation och pumpa avloppsvattnet till det regionala reningsverket i Käppala på Lidingö. 

Och i VA-planen:
En lösning som har utretts är att föra över avloppsvattnet till Käppala reningsverk ute på Lidingö. Margretelunds reningsverk ersätts då med en pumpstation som pumpar spillvattnet till Svinninge och därifrån vidare till en framtida spillvattentunnel mellan Svinninge och Täby/Karby. Detta projekt har drivits av Käppalaförbundet i samarbete med Roslagsvatten men har ännu inte kommit till en lösning. Försvårande i detta alternativ är att Roslagsvatten och Österåkers kommun inte har ensam rådighet i frågan utan Käppalaförbundets medlemskommuner måste var och en fatta beslut om att genomföra projektet.

Parallellt med alternativet att ansluta till Käppalaförbundet pågår utredningar kring ett nytt reningsverk i Svinninge där en gällande detaljplan för ett reningsverk finns. Även i detta fall byggs Margretelunds reningsverk om till en pumpstation och istället för en tunnel som börjar i Svinninge mot Käppala byggs där ett nytt verk. 

En process med att söka tillstånd för ett nytt reningsverk har påbörjats.

Fram till dess att en ny lösning finns klar kommer förbättringar och kapacitetshöjande åtgärder att genomföras av befintligt verk. Detta för att säkerställa att halterna i utgående vatten klarar gränsvärdena enligt gällande tillstånd (upp till 40 000 pe). 

Och även:
Prioriteringen och tidplanen för denna utredningsplan är beroende av en mängd faktorer, bl.a. tiden för planläggning och genomförande men i vissa fall också av närliggande områden och/eller huvudanläggningar för VA. De tre viktigaste förutsättningarna är:

• Att ta fram en ny reningsverkslösning. Detta för att förhindra framtida kapacitetsproblem i Margretelunds reningsverk.  

Roslagsvatten har inte ensam rådighet i ovan frågor och kan därför inte uttala sig.