Vid reningsverken bildas ett slam som en naturlig del av processen och vid våra största anläggningar avvattnas det blöta slammet till en produkt som liknar blomjord. Slammet innehåller både fosfor, kväve, mull och mikronäringsämnen, vilket är nödvändigt för produktiv jordbruksmark. Mineralgödsel, som är alternativet för lantbrukare, ger varken mikrobiologisk aktivitet eller mullämnen och riskerar därför att utarma jordarna. Vilket slam som får spridas som gödsel på åkermark regleras via miljöbalken eller ett antal föreskrifter och beslut med stöd av miljöbalken. Det finns bland annat gränsvärden för metaller som måste följas. Slamtillförsel på åkermark som pågått i över 40 år i ett skånskt fältförsök har visat att de grödor som odlas inte har ett ökat upptag av metaller då slam används som gödsel.

Om Revaq

Revaq är ett frivilligt certifieringssystem som syftar till att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, skapa en hållbar återföring av växtnäring samt hantera riskerna på vägen dit. För att få vara certifierad måste verksamheten visa att ett systematiskt uppströmsarbete bedrivs för att ständigt förbättra slamkvaliteten och att all dokumentation är öppen och transparent. Revaqs krav är betydligt strängare än både svensk lagstiftning och EU:s regler. Genom att använda slam från Revaq-certifierade reningsverk stödjer man det viktiga uppströmsarbetet och medverkar i ett hållbart kretslopp mellan stad och land.

Roslagsvatten har en slamkvalitetspolicy där vi har valt att bara sprida slam på åkermark från Revaq-certifierade reningsverk, i syfte att ta ställning för det viktiga uppströmsarbetet och cirkulär ekonomi. 

Vad blir skillnaden på Margretelund?

Verksamheten kommer att fortsätta som vanligt, men en gång per år kommer en extern revisor från RISE att besöka reningsverket för att se att dokumentationen stämmer och att vi följer regelverket när det gäller provtagning, rapportering och uppströmsarbete.